Sjukdommen från helvetet

Ok, nu syftar jag inte på den stora sjukdomen jag har i mitt liv utan helvetet som en "liten förkylning" ger mig. 
Som jag nämnt tidigare så får jag lätt feber av minsta lilla fysiska(över)ansträngning, dvs att det känns som att leva med en kronisk förkylning (så som förkylningar tedde sig innan jag blev långtidasjukskriven). 
Men, ja. Hur blir det då när jag väl får en "vanlig" förkylning? Jo, något som startade med orkeslöshet, snuva, hosta och lite feber för 8 dagar sedan har nu utvecklats till något helt annat. Började med att halva mitt face svällde upp, blev först orolig över tandproblem, men efter rådgivning med sjuksköterska blev domen bihåleinflammation och medicinering med två olika nässprayer (vanlig och kortison) samt alvedon för den värsta smärtan.
Sedan eskalerade allt, illamående, kräkningar, frossa, svettningar, ont i kroppen, orkeslöshet mm entrade mitt liv under måndagen och under tisdagen började mina lungor att kapsejsa ihop (min astma brukar vara under kontroll och helt ok i vanliMagkropp. Efter att varit vaken under en hel natt pga att inte kunna andas ordentligt, trots all världens astma medicin, fick jag på morgonen åka in till läkaren, inhalering, kortison tabletter och penicillin blev resultatet.

Så, en "vanlig" förkylning för mig leder till:
Bihåleinflammation
På snudd till lunginflammation
Magsjuka... isch' (har kräkts i tre dagar, i dag har jag inte gjort mycket annat) 
Totalt förlamad och utslagen i sängen. (Hade det inte varit för min sambo så hade jag inte ens fått i mig föda idag då jag inte ens hade orken till att ge mig själv näring)

Hela min kropp, varje cell i mig är så nedbruten att den inte ens kan hantera en förkylning, en enkel förkylning!?
Nåja, ska spendera ännu en vecka på soffan nu, käka penicillin i 10 dagar och hoppas på solsken och ljuvlig återhämtning. 

✌🏻❤