Ett renare liv

 

Som från en blixt från klar himmel, den 10/3-2015, så kunde jag inte ta mig upp ur sängen. Jag vaknade med dödsångest och ville bara att jorden skulle sluka mig. Något så enkelt som att ta på mig mina strumpor tog mig 30 min. Jag var så kraftlös att jag inte orkade sköra min macka utan tuggade på en torr brödskiva som jag doppade i sojamjölk. Det tog mig åtskilda timmar att lyckas klä på mig ytterkläderna för att gå ut med mig hund, så många timmar att jag hann bli hungrig igen och fick sätta mig ute på trappen, långsamt tuggande på ett äpple, samlande kraft för att orka gå några steg med min hund.

När jag väl tog mig ut med min hund, stannade jag vid närmsta grusplan, släppte honom lös och bara stod där, andandes, djupa andetag för att vara säker på att hålla mig själv vid liv.

 

Detta är nästan ett år sedan idag. Under det senaste året så har jag utstått total utmattning, en orkeslös känsla som nästan inte går att förklara, outhärdlig smärta i mina leder och kropsdelar, en känsla av kronisk inflammation dag ut och dag in, inte kunna sova på nätterna, vara så trött att man inte kan somna. 

 

När jag ser tillbaka på allt så kom det inte som en blixt från en klar himmel. Jag hade fyra jobb, tufft ekonomiskt, inte i balans i min egen kropp, tränade 1-2 timmar om dagen,och bar dessutom mycket ansvar på mina axlar. Jag levde för helgerna för att få vila upp mig, med de var alltid över på en sekund och gav mig aldrig någon återhämtning. Jag började sakta men säkert att mata ner mig själv mer och mer på minus.

 

Men nu är jag här, ett år i framtiden och saker och ting börjar sakta men säkert att gå frammåt. Jag har ork att ta hand om mitt vardagligliga liv, jag orkar laga mat, duscha, städa etc, men lider än i dag av influensa symtom om jag skulle gå över en viss gräns. Jag kan inte konditionsträna, jag kan gå i rask takt i uppför, jag kan träna yoga, men även där har jag mina begränsningar och när de är nådda så får jag smärta i mina leder, snudd på feber och åter igen otroligt utmattad.

 

Allt varierar från dag till dag och just nu så försöker jag att hitta balans i mitt vardagliga liv. Denna blogg kommer därför att handla mycket mer om min återhämtning (dock med en massa mumsiga recept också) och när inläggen kommer kan jag inte fullt ut lova, de kommer när de kommer, de kommer när jag har en bra dag så att säga.

 

Jag hoppas verkligen att mina texter ska kunna hjälpa någon, eller bara sprida lite ljus och kunskap om ett sjukdomstillstånd som det tyvärr inte talas allt för mycket om. Och är det nått ni undrar över, tveka inte att fråga så ska jag göra mitt bästa för att svara.

 

Kram Rebecca