Ett renare liv

Som det är just nu så kommer jag knappt ihåg vad jag gjorde förra måndagen. Vakna, frukost, en promenad med hunden, lunch, är väl det jag skulle tippa på. Förutom det så var jag på gymmet och tränade, efter att ha försökt löpträna veckan innan det med feber, munsår och ett helt utslaget immunsystem, så försökte jag att ta det lite lugnare genom att "bara" gå på löpbandet med lutning. Så fort jag känner minsta lilla tillstymmelse till mjölksyra så sänker jag hastigheten el lutningen, då jag vet att om jag får mjölksyra så kommer den att finnas kvar i allt jag gör de närmaste dagarna, dvs att jag kan inte ens gå upp för en kort trappa utan att få mjölksyra i mina ben.

 

Efter detta då? Jo, jag har ju börjat studera matematik via Viva komvux på kvällstid. Bra sätt att hålla hjärnan igång och se vad min hjärna klarar av och inte. Det är oftast roligt där, eller, ja hur roligt nu matematik kan vara, men jag upplever det som en positiv del av dagen.

 

På tisdagen fick jag träffa en psykolog för att utreda min arbetsförmåga, något som sker via Försäkringskassan och där jag även har träffat en läkare som gjort en bedömning veckan innan. 2 timmar fick jag sitta och göra något som kändes som ett högskoleprov. Minnestester, pussel, huvudräkning etc. När jag kom till ett visst huvudräkningstal så bara låste sig hjärnan och allt jag kunde tänka var "det tar för lång tid för mig att lösa problemet, det tar för lång tid" sen efter det så kände jag mig helt förkrossad, sorgsen och ledsen. När jag sedan kom hem så var jag alldeles matt och visste knappt vad jag skulle ta mig till. Jag tränade yoga i hopp om att skaka av mig det värsta, slappna av hjärnan och lägga fokus på något annat.

Satte mig och stickade på kvällen och var tvungen att stoppa mig själv så att jag skulle gå och lägga mig, annars så vet jag att jag lätt kan sitta uppe hela natten med ett projekt som jag har sugits in i.

 

Onsdag var min första arbetsträningsdag. 4 timmar med två helt underbara kollegor. Den dagen var jag så matt och slut på, fortfarande, pga av gårdagens psykologiska utredning. Jag var glad, och förväntansfull av att få vara på en arbetsflats, att få känna mig som en del av någonting igen, få planera, känna sig efterlängtad och behövd.

 

Direkt när jag kom hem från arbetsträningen var jag dock så himla speedad, jag var överröst av positiva känslor och bestämde mig för att ta en promenad på gymmet igen. Vilket jag gjorde, men tyvär så var det som att jag bara blev nedstämd av det.

På kvällen så kände jag mig så slut och utmattad, jag kollade mig kalender i telefonen tre- fyra ggr för att försäkra mig om att jag inte hade nått inplanerat resten av veckan så att jag kunde vara säker på att jag bara kunde slappna av. Jag var så trött men kunde ändå inte varva ner och sova, vilket slutade med att jag somnade på soffan vid tre tiden. När jag vaknade minns jag inte men jag sov definitivt inte de 8 timmar som jag borde.

 

Torsdag bestod nog av ingenting, vila, stickning och Netflix. Svårt att sova på natten, sov mindre antal timmar än jag borde.

 

Fredag började jag faktiskt att känna mig piggare igen och tränade yoga så svetten rann.

 

Lördag, då sa det stop. Vaknade med feberkänningar, smärta i kroppen, snuva mm. Detta varade ändå till söndag, och efter att ta tömt och fyllt på diskmaskinen så rusade febern upp till 38.3 grader. 

Jag kände ändå att jag behövde komma ut ur huset så jag och min sambo begav oss till Folkkök för lite mumsig vegan mat.

  

I övrigt så kan man säga att jag inte gjorde annat än att ligga på soffan. Lördag till söndag så sov jag dessutom 12 timmar och om jag minns rätt som var det nog desamma fredag till lördag.

 

Det jag ofta gör efter en vecka som denna är att jag analyserar allt som hänt under veckan för att försöka lista ut vad som blev för mycket, vad som triggar influensa symtomen, för att sedan försöka korrigera den nästkommande veckan med förhoppningar om ett bättre resultat.