Jag vägrar svälta mig!

 

 

Jag tror helt och fullt på principen att äta tills man är mätt och jag vägrar att svälta mig själv under denna resa. Att medvetet svälta sig själv leder, i mina ögon, till ett sådant självhat och man gillrar fällor till sig själv som man förr eller senare kommer att kliva i och i och med det känna sig misslyckad. Att räkna kalorier och svälta sig själv tycker jag också resulterar i en typ av ätstörningstänk, tankar om ”quick fix” och att uppnå mål till en viss tid för att sedan återgå till sitt tidigare mat och rörelsemönster.

Det är livsstilsförändring jag sysslar med. Att kunna äta en kaka då och då men ändå ”må bra”, att slippa tänka på vad och hur mycket man äter utan att bara välja att äta mat och att äta tills man är mätt. Inte säga saker som att ”jag är värd detta” eller ”jag ska jogga lite extra sen” med ett litet leende och en blinkning. Nä, stå upp för dina val och vad du gör, säg inte saker som ”jag borde inte” eller ”imorgon ska jag göra bättre”, du gör det du gör, gå inte och snacka skit om dig själv och de val du gör, kanske finns det en grundläggande förklaring till varför du gör det du gör. Ta hand om dig själv, prata med dig själv och ta redan på vad du verkligen vill och vad som driver dina beslut.

Älska och acceptera dig själv precis som du är NU.

En kommentar publicerat i Dagbok, ME/CFS;
Taggar: cfs, kronisk utmattning, me, me/cfs, utbränd, utmattning, vikt, viktnedgång